GG

Det händer att man letar efter något. Dagar, veckor, månader och år. Det händer att det du har letat efter har varit precis framför näsan på dig hela tiden. Det händer att man hittar det man har letar efter när man har gett upp hoppet. Det händer att besvikelsen blir stor när man väl finner det man letat efter.

Lite poetiskt ^^, jag skulle kunna prata om kärlek lr den där perfekta flickan, men icke denna gång! Den här gången pratar jag om Felix färdiga Pasta Carbonara som jag gillade så mycket när jag var liten. Jag har letat mig fördärvad efter denna simpla pasta med gröna-ärtor och tärnad skinka. Till idag! Idag när jag var på Tempo och sneglade ner i frysdisken och ser precis den förpackningen jag har letat så länge efter. Jag betraktade påsen i några sekunder innan den placerades i korgen. Det ända jag tänkte var :"Vad fan är odsen?".

Väl hemma tillagades den till en högtsjungande Veronica Maggio och Petter. Det är så mycket roligare att lagga mat när man har välkänd musik i stereon som är lätt att sjunga med till :)

Hur var Maten då? Tråkig, smaklös och hade inte alls den smaken som jag mindes. Sorgligt nog måste min smakpalet blivit störe vilket i sin tur leder till att jag aldrig kommer kunna njuta lika mycket av denna pasta som jag gjorde som en liten pojk hemma hos pappa. Men det gör inget, nu kommer nästa uppgift laga min egna Pasta Carbonara och få den att bli precis så god som jag minns den.