GG

Jaha, då var den här igen. Hösten har landat och tagit greppet om östergötland. Det är blöt, gråt och kallt... Usch fy och blä. Det är inte konstigt att men blir på lite sämre humör och att man blir lite trötare än vanligt, när allting runtomkring dörr pga kylla och mörker. Det är bara en tidsfråga till vi har permafrost, is och snö över vårat avlånga land. Som tur är har jag gott om film, spel och annat skoj att ägna mig åt under våran mörka period.

 

Igår brann det här i Tallboda, en villa ungefär 60 meter från där jag bor brann ner till grunden. Ingen blev skddad i branden som tur är. Den fick mig dock att tänka till lite underdagen. Det är läskigt hur fort en idylisk liten del av Linköping kan gå från lugn fin och sansad till ett brinnande inferno med skrikande barn och gråtande familjer. När jag gick bort för att få en bättre titt på vad som hände mötes jag av en mor med hennes gråtande och skrikande dotter i sin famn. Det var surealistiskt, inget jag har varit med om förut. Dom sprang snabbt förbi mig och jag la det bakom mig. Efter att ha sett branden i några sekunder vände jag hemåt igen för jag ville inte se någons hem brinna ner och för att min skjuts till RAW kom.

 

Det är intressant hur vi kan bevittna något så förfärligt som gråtande barn och brinnande hem ena sekunden för att andra sekunden lägga allting bakom sig för att åka och se en show på Konsert o Kongress. Hur man kan har sån empati för andra så länge man inte har något annat planerat. Jag skämms inte över att jag inte bryr mig, jag gör bara det alla gör. Jag är bara människa.

 

Jag tänker avsluta detta ganska dystra inlägg med lite ögongodis, så kanske det blir lite mer glatt här till nästa gång ^^